331. John Jon-And, Slussen Trollhättan

Objektsbeskrivning
JOHN JON-AND
1889-1941
Slussen, Trollhättan
Signerad Jon-And. Olja på duk, 65 x 41 cm
Utförd 1915

UTSTÄLLD
Gabriele Münters svenska vänner, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1993, katalognr 26

LITTERATUR
Agnes Cleve & John Jon-And - två modernistiska pionjärer: Bohusläns Museum, Uddevalla 1995, avbildad helsida i färg sidan 19
Nordiskt Avantgarde: Per Ekström Museet, Mörbylånga 1996

PROVENIENS
Familjen Anderssons Samling, Bukowskis 2012, katalognr 7


John Jon-And växte upp i Göteborg, och visade tidigt intresse för konstnärliga uttryck. Redan i 20-årsåldern arbetade han som tidningstecknare, och i början av 1910-talet studerade han på Valand i Göteborg. På skolan mötte han också sin blivande fru, Agnes Cleve, och tillsammans blev de en del av den avantgardistiska moderniströrelsen som reste runt i Europa för att influeras av tidens nya strömningar i konsten. Under en resa till Paris 1913 kom han att studera för kubisten Henri Le Fauconnier, vilket blev det egentliga startskottet för hans mognad som modernistisk konstnär. När Cleve och Jon-And, i samband med första världskrigets utbrott, år 1914, återvände till Sverige var grunden lagd till dessa två märkvärdiga konstnärskap. Såväl Cleve som Jon-And skulle under återstoden av 1910-talet fasthålla vid ett dynamiskt måleri präglat av en sammansmältning av expressionism och kubism.

Under första världskriget blev paret Jon-And och Cleve goda vänner med konstnärsparet Gabrielle Münter och Wassily Kandinsky som båda vistades i Sverige under en tid. Denna vänskap kom i hög grad att påverka både Cleves och Jon-Ands konstnärliga uttryck i riktning mot den tyska expressionismen. Dessa influenser ses tydligt i målningen Slussen, Trollhättan, där Jon-And inte valt att upplösa rummet fullständigt som den analytiska kubismen eftersträvade, utan i stället valt en mer föreställande återgivning.

Modernisternas förundran för industriell teknikutveckling kom att genomsyra konsten vid tiden, och Jon-And var inget undantag. Som så många andra fascinerades han av en av dåtidens stora byggnationer; de nyöppnade slussarna i Trollhättan. De natursköna vattenfallen i Trollhättan har alltsedan 1700-talet varit en attraktion som lockat till sig konstnärer, turister och innovatörer. På 1740-talet påbörjades arbetet med att sammanbinda Vänern med Kattegatt genom en 82 km lång kanal. Nivåskillnaden från Sveriges största insjö till havet är hela 43,8 meter, vilken idag övervinns genom totalt sex slussar, varav fyra finns i Trollhättan med en lyfthöjd på 32 meter. Den senaste slussen tillkom 1916 och invigdes under pompa och ståt av kung Gustav V. Det nya slussbygget fick stor publicitet, och kanske var det kombinationen av naturens krafter i de vildsinta fallen och människans förmåga att genom slussarna tämja den som lockade Jon-And till platsen. Jon-And kom att återvända till platsen många gånger under de kommande åren och det finns ett flertal målningar av hans hand föreställande samma motiv.

När man står framför målningen kan man förnimma dånet och bruset från de rasande vattenmassorna till vänster i bild som i hastig fart kommer emot båten i förgrunden. I bildens mitt återges en båt som tagit sig ner genom de imponerande slussarna och i övre högra hörnet vajar den svenska flaggan i vinden denna soliga och friska sommardag. Här är det snarare färgen än formen som är central, där de kalla färgelementen ställs mot bjärt röda passager där expressionismen får komma till fullt uttryck.