265. Karel Appel, Komposition med figurer

Droit de suite

Objektsbeskrivning
KAREL APPEL
Holland 1921-2006
Komposition med figurer
Signerad Appel. Akryl på papper fäst på duk, 101 x 77 cm.

PROVENIENS:
Konstnären Piet Moget

I mitten på 1940-talet framträdde såväl i Europa som i USA konstnärer som protesterade mot det vedertagna skönmåleriet, den eftertänksamma matematiska konstruktivismen, geometriseringen och kanske framför allt den irriterande nyktra verklighetstolkningen. Man ansåg i de grupperna att konsten skulle spegla livskänsla, ge plats åt en flödande fantasi och spontanitet. I USA gick man stundtals så långt att man värderade handlingen, den skapande akten, högre än det skapade verket. Man talade där om action painting.

En mörk novemberkväll 1948 satt sex fattiga utländska konstnärer på Hôtel Nôtre Dames bakficka i Paris och skrev på ett manifest. Det var de belgiska författarna Joseph Noiret och Christian Dotremont, målarna Karel Appel och Constant från Holland, belgaren Corneille samt dansken Asger Jorn. Den nybildade gruppen kallade de COBRA efter begynnelsebokstäverna i Copenhagen, Bruxelles och Amsterdam. Budskapet i detta manifest kunde synas enkelt; de trodde på alla människors rätt att uttrycka sig själva i konst. Upptakten var de möten som surrealisterna höll i Paris och som de sex konstnärerna inte tyckte ledde någon vart. De var trötta på alla meningslösa diskussioner, de beslöt att starta något nytt och stort. Alla som medverkade denna höstkväll skulle med tiden bli berömda, några av dem världsnamn. Idag tävlar Danmark och Holland om vem som var störst och först; Asger Jorn eller Karel Appel. Jorn var helt säkert inspiratören och profeten i gänget, egentligen dess bärande kraft, medan Appel lika säkert var den som var mest koncentrerad i sitt måleri. Och, inom parentes, den store färgslösaren; i en intervju i en dansk tidning sade han, inte utan stolthet, om några av sina stora dukar:
- De kommer inte att torka på tio år!