263. Ivan Lönnberg, Sophie-Louise Wachtmeisters ateljé

Objektsbeskrivning
IVAN LÖNNBERG
1891-1918
I Sophie-Louise Wachtmeisters ateljé i Paris
Olja på pannå av papp, 46,5 x 33 cm.
Påskrift på baksidan: "Målad 1914 i Paris af Ivan Lönnberg på ateliern hos Comtesse Wachtmeister senare gift Bille i Danmark intygar Nils E Santesson", "1914/Ivan Lönnberg "Interiör från Ateljé "Sven Paddock 11", på en gammal etikett

Utförd under konstnärens vistelse i Paris januari-augusti 1914.

PROVENIENS: Gåva av konstnären till skulptören Nils Santesson (1873-1960);
Revy- och radiomannen Sven och Dagny Paddock; (1909-1982);
i arv till 2014

LITTERATUR: Sören Björklund: Ivan Lönnberg - Konstnären som stupade i första världskriget, 2015, ss. 142-3, sidan 145 avbildad i färg


Ivan Lönnberg och Sophie-Louise Wachtmeister af Johannishus (1886-1986) lärde känna varandra då de studerade på Althins målarskola i Stockholm. Efter studier i München kom hon till Paris, där hon studerade hos den franske skulptören Antoine Bourdelle. Hon deltog en gång i "Exposition internationale des arts décoratifs". Under deras gemensamma vistelse i Frankrike var Lönnberg och Sophie Wachtmeister under en kortare period ett par. Lönnberg målade 1914 ett porträtt av sin fästmö, "Porträtt av fröken W.", vilket var inkluderat på minnesutställningen av Ivan Lönnbergs verk, op. cit., 1941, nr. 43. Författaren Ulla Bjerne lärde känna Sophie Wachtmeister i Paris och kom att bli god vän med henne livet igenom. I tredje delen av sina memoarer "Botad oskuld" från 1961 berättar hon om hur hon träffade Sophie Wachtmeister för första gången. Nils Dardel var den som presenterade de unga kvinnorna för varandra, platsen är restaurangen Closerie des Lilas på Boulevard du Montparnasse i Paris (Björklund, op. cit., s. 146):

"Nu sitter hon [Sophie-Louise Wachtmeister] samman med Ivan lönnberg som tycks vara hennes ständiga uppvaktande kavaljer och genom lustiga påfund och inte minst sitt ogenerade ordval av allt att döma är en upplevelse för den vackra, unga grevinnan. Hon skrattar så att hennes vita tänder lyser och det är inte svårt att se hur djupt betagen hon är av honom."

1918 gifte sig Sophie Wachtmeister med den danske konstnären Poul Bille-Holst och flyttade till Köpenhamn, där hon flera gånger deltog i "Kunstnerernas Efteraarsudstillung". Hon avled i Helsingborg. Sophie Wachtmeister var verksam som både skulptris och bildkonstnär. Hon är idag mest känd för sitt porträtt av Frans G. Bengtsson (Vikingsbergs Konstmuseum, Helsingborg) (se vidare Två skånska skulptriser i Bonniers månadstidning, nr. 11, 1942).


100-årsminnet av en geniförklarad modernist

Ivan Lönnberg (1891-1918) ansågs som en av de mest lovande av sin svenska generation, men hans liv blev alltför kort och hans bevarade konstnärliga verk alltför få - knappt 50 målningar är kända, många ateljéstudier men också påfallande många självporträtt i olika tekniker. Han föddes som resultatet av ett kort möte på en herrgård i Östergötland mellan den från Frankrike hemvändande konstnären Per Ekström och Signe Lönnberg, tillhörande en högborgerlig och humanistiskt betydande familj. Den ganska bohemiska Signe flyttade så småningom ensam till Stockholm med Ivan och hans äldre halvsyskon. Hur Ivan där under sin tidiga tonårstid kom i kontakt med den 18 år äldre skulptören Nils Santesson är inte känt, men i Santessons efterlämnade papper på Kungliga biblioteket finns ett antal fotografier av Ivan poserande naken i yngre tonåren. Santesson blev 1907 herostratiskt ryktbar för ett mycket uppmärksammat homosexmål. Efter en kortare fängelsedom flyttade han 1912 till Paris där han två år senare skulle återknyta med Ivan Lönnberg, som nu var målare och en bland de första i sin generation som sökte sig till Paris konstnärsvärld. Efter studier på Althins och Wilhelmssons målarskolor, senare Konstakademien, hade han 1912 sin enda utställning tillsammans med kamraterna från akademien Carl-Herman Runnström och Bertil Norén. Där utställde han en av sina största målningar, en liggande kvinnlig nakenstudie i Matisse efterföljd. 1914 fortsatte han till Paris där han återknöt med sin tre år äldre kamrat från Konstakademien Nils von Dardel, bosatt där sedan flera år.

Under sin tid i Paris umgicks Lönnberg nära med den radikala internationella värld av konstnärer, författare och konstkännare som där levde ett ganska öppet promiskuöst såväl heterosexuellt som homosexuellt liv. Redan före första världskriget kom Ivan, liksom sin nära konstnärsvän och konkurrent om manliga blickar, Nils Dardel, att som erotiskt objekt stå nära två av de dominerande aktörerna för den moderna konsten, konsthandlarna Wilhelm Uhde och Alfred Flechtheim. Genom deras försorg kom de båda unga vackra svenska målarna i kontakt med tidens ledande konstnärer och kunde också föra kunskapen vidare till sina nordiska kolleger i Paris. Ivan målade ett intressant porträtt av Uhde i dennes hem med målningar av Picasso och dennes konstnärsgrupp på väggarna.

Författarinnan Ulla Bjarne har i en roman skildrat sitt liv i Paris tillsammans med bland annat Lönnberg, Dardel och författaren Gustaf Hellström. Ivan och Dardel hade mycket gemensamt förutom sina beundrare av båda könen: två nästan alltför vackra, begåvade och välgymnastiserade män, som levde ett hektiskt liv i Paris konstnärliga och litterära värld, ibland också i sexuell relation med varandra.
Om Ivan skriver Ulla Bjarne: "Kafeet är fullsatt och mitt på golvet står målarynglingen Ivan Lönnberg, en charmfull och spänstig stockholmsgrabb, laddad med vitalitet och muntra infall. Livlig som en ekorre och ful i truten som en hamnsjåare snor han omkring på Montparnasses terrasser, men trivs bäst på La Rotonde." Hon nämner Ivans kontakter med Uhde, men också hur hon och Ivan en gång kyskt delar syskonbädd. Redan från början tycks annars Ivan ha varit inneboende hos Santesson, som var djupt förälskad i honom. De tavlor från 1914 som nu är till salu har alla tillhört Santesson, och tre av dem visar deras gemensamma hem och ateljé. På väggen i ateljén hänger tre av Ivans få stora avslutade målningar, bland annat självporträttet som naken som nu tillhör Moderna Museet.
Både Santesson och Lönnberg sökte sig vid första världskrigets utbrott som frivilliga till franska armén, men Santesson blev vrakad. Krigets fasor fick Ivan att alltmer ta avstånd från det alltför liderliga konstnärslivet och han sökte från 1916 kontakt med den betydligt äldre skulptrisen Lena Börjesson, vars bror var svensk kyrkoherde i Paris. Från samma år finns ett känt porträtt av Dardel föreställande Ivan i uniform i skyttegraven. Tragiskt nog träffades Ivan Lönnberg av ett dödande skott strax före krigsslutet och han fick aldrig tid att fortsätta utveckla sitt konstnärskap.

Göran Söderström
Docent vid Stockholms och Lunds universitet