448. Carl Kylberg, Près de la Mer

Droit de suite

Objektsbeskrivning
CARL KYLBERG
1878-1952
Près de la Mer
Signerad CK. Olja på duk, 110 x 130 cm.
PROVENIENS
Inköpt direkt från konstnären under början av 1930-talet,
därefter i samma familjs ägo
.
Carl Kylberg menade att innehållet i surrealismen egentligen är det som alla seriösa målare borde sträva efter; att ana och tolka en verklighet över verkligheten. Men, säger han, de flesta surrealister gräver i stället ned sig i det undermedvetnas otyglade och grumliga djup. Kylberg berättar en belysande anekdot om en flodhäst som vältrade sig upp ur sin gyttja och sade till en svala: Du förstår ingenting om djupen - följ med mig ner så ska du få se! - Men svalan svingade sig upp mot skyn och sjöng: För mig är djupet höjd. Och drillande försvann hon i det blå.
.
Carl Kylberg ville i grunden bli förstådd av alla. Han närde den fromma förhoppningen att så småningom kunna lyckas med det, att kunna tala ett så enkelt och rättframt språk att var och en som verkligen ville förstå, också kunde göra det. Men det innebar inte att varje åskådare som närmade sig hans verk omedelbart skulle kunna tillgodogöra sig målningen för att sedan strax vara färdig med den. Måleriet är en konstart som låter oss se allt på en gång men som samtidigt ger ett stort utrymme för drömmar och fantasi. Voltaire gjorde en gång den reflektionen att hemligheten med att vara tråkig är att säga allt.
.
Kylberg lämnar sålunda mycket outsagt i en målning. Han avstår från att redogöra för en massa detaljer för att därigenom skapa utrymme för aningar, för fantasi och drömmar. Det är proportionens skönhet som är viktig, han talar om färg och form, aldrig färger och former, kompositionen är ett harmoniskt samspel mellan dessa båda storheter. Carl Kylberg var först och främst målare. Han ville med sin konst öppna portar och visa en väg in i det okända, in i en översinnlig värld som skimrar fram genom det sinnliga.
.
Man har sagt att Carl Kylberg utan att tveka sopade bort hela den väldiga och skrymmande orkester som konsthistorien sedan sekler tillbaka knutit till måleriet, att han vågade uppträda på scenen och spela sin symfoni med bara ett enda instrument; färgen. Och Kylberg är tvivelsutan en av våra mäktigaste och märkligaste kolorister. Det är framför allt i hans landskapstolkningar som hans mästerliga färghantering kommer till sin absoluta höjdpunkt, ett crescendo av intensitet, en nästan bländande glöd.
.
Près de la Mer skulle tveklöst kunna vara Carl Kylbergs och färgromantikens egensinniga symbol, en programmålning, ett sällsynt harmoniskt samspel mellan form och färg. Målningen har alla de kvaliteter som gjort Kylberg både beundrad och ifrågasatt. Carl Kylberg ställde ut på Galerie Billiet i Paris år 1935, mitt i det decennium som måste sägas vara kulmen på hans konstnärsbana och hans definitiva genombrott. Detta märktes inte minst på de synnerligen ampla lovord som konstnären erhöll från utställningens recensenter. Henri Héraut skrev i Konstrevy 1936:
.
"Han trollar med materien och framdrager på ett subtilt sätt de inneboende realiteterna. Men att måla utan hjälp av synliga och påtagliga massor, att avstå från föremålens runda form, att avstå från effekten av skugga som omger volymerna, att kategoriskt förneka det klaraste (eller det dunklaste) av vad man lär i alla officiella konstakademier i hela världen - vilket mod. "
.
Det finns mycket mer att se i Kylbergs måleri än några patetiska symboler eller en egensinng färg. Det är sant att han ibland målar litterärt, men än viktigare är att hans visioner inte kommer från någon som fjärmat sig från världen. Och mycket spe fick Carl Kylberg utstå för sin förmenta brist på form! Men betrakta huset, det vilar, betrakta skeppet, det flyter, trädet står. Det finns inget vagt i dessa former. Kylberg hade ju också gått i murarlära som ung och det sinne för mått och vikt han då övat upp följde honom genom livet. Hans belackare avslöjade mer sin egen blindhet och sitt eget oförstånd när de frånkände Carl Kylberg formsinne!
.
"Jag tycker icke om salvelsefullt måleri, icke heller det som göres i okontrollerat tillstånd av "trance". Varenda färgklick bör vara så strängt uppbyggd att till och med felen komma på rätt ställe."