64. Anna Petrus, "Elden" och "Jorden", hörnreliefer

Droit de suite

Objektsbeskrivning
ANNA PETRUS, "Elden" och "Jorden", hörnreliefer, 2 st., Ragnar Myrsmeden, 1928, tillverkade för M/S Kungsholm första klass bibliotek, driven koppar föreställande två av de fyra elementen, signerade Anna Petrus samt KOPPARDRIVE. RAGNAR P.N. MYRA 1928, höjd 74, längd 110 respektive höjd 70 längd 100 cm
LITTERATUR: Marie Rehnberg, Anna Petrus Skulptör och industrikonstnär, Signum, Stockholm 2009, text och bilder s. 144-145

En mörk decemberkväll 1928 anlöpte M/S Kungsholm New Yorks hamn. Fartygets jungfrufärd var uppmärksammad. Inte minst på grund av ryktet om den storslagna inredningen. Svensk konstindustri hade satsat som aldrig förr. Under ledning av den erfarne arkitekten Carl Bergsten hade ett trettiotal konstnärer och skulptörer anlitats.
En av dem var Anna Petrus (1886-1949). Vid den här tidpunkten hade hon och Bergsten samarbetat flera gånger: Paris-utställningen 1925, Villa Hertha i Kalmar 1926 och konstindustriutställningen på Metropolitan Museum i NY 1927. På Kungsholm var Petrus stora insats den beundrade kompositionen "Stjärnhimlen" till öppna spisen i 1:a klass röksalong. Liksom till flera av deras gemensamma projekt var utsmyckningen framställd i gjutjärn från Näfveqvarns Bruk. Till simhallen skulpterade Petrus en havsorm, gjuten i brons hos Herman Bergmans konstgjuteri där hon redan tidigare låtit göra flera av sina ateljéarbeten, då i tenn.
Petrus tredje uppdrag på Kungsholm gällde biblioteket i 1:a klass. Det skulle utformas lika praktfullt som övriga gemak; möbler i palisander med silverinläggning, väggar i svinläder, panel i ebenholts och rikt profilerat tak i valnöt. I den breda, rundade taklisten tänkte sig Bergsten stora ovala dekorer i vardera hörnet. Petrus motivval "De fyra elementen" var ett förekommande tema i 1920-talets svenska konstindustri. Kentaurer som i fyra olika skepnader skulle illustrera krafterna var däremot inte så vanliga. Och hennes tolkning av den antika myten om hästmänniskan rent ut sagt häpnadsväckande, samtidigt så likt Petrus. Jorden som en kvinnlig kentaur med ett litet barn på axeln! Elden som en manlig kentaur med två ansikten och omgärdad av eldens tungor - en kraft som kan både inspirera och förtära!
Som alltid arbetade Petrus metodiskt och noggrant. Först fästes lermodellerna på hörnbitar av trä föreställande listen med den planerade intarsian. Därefter monterades de skalenliga gipserna på specialsnickrade ställningar för att framkalla höjdperspektivet. Vad gäller utförandet är val av teknik och material intressant; driven koppar. Dåtidens konstsmide begränsades oftast till järn och brons, mera sällan koppar. Petrus visste dock att den sega metallen passar att driva, det vill säga att från plåtens baksida hamra fram reliefen. Och med ett skickligt hantverk kunna återge hennes kraftfulla stil även i större format.
Förutom årtalet 1928 är både Jorden och Elden tydligt signerade Ragnar P-n Myra, senare Myrsmeden (1889-1989). Denne var son till konstsmeden Petter Andersson, Petter på Myra, mest känd för grindar till Asplunds Skogskyrkogård och till Millesgården. Far och son ingick i konstnärskolonin Rackstadgruppen i Arvika. I omgångar övertog Ragnar sin fars olika uppdrag till Stockholms Stadshus och Kiruna Kyrka, förmedlade av Christian Eriksson, och samarbetade senare med både Eric Grate och Stig Blomberg.
Arbetet med "De fyra Elementen" imponerar, men var var det som hände då. Verket kom aldrig på plats. Bergsten och Petrus kände ju varandra väl, och uppdraget var utan tvekan väl förankrat. Kanske blev beställningen i sin helhet inte klar i tid? I efterhand kan vi vara glada att utsmyckningen trots allt inte monterades. År 1941 konfiskerades Kungsholm för att transportera amerikanska soldater. Nästan all inredning kastades bokstavligen över bord, och i biblioteket inrättades kojplatser för 410 man. Fram tills nu har faktiskt inga bevis funnits på att någon av figurerna ens realiserades. Idag vet vi alltså att åtminstone Jorden och Elden, nu båda ärgade av tid och rum, blev verklighet.
Marie Rehnberg
LITTERATUR
Bergsten, Carl, "Inredningen av T.M.S. Kungsholm", Byggmästaren 1929
Ericsson, Anne-Marie, M/S Kungsholms Inredning. Mästerverk i svensk art déco, Lund 2005
Ericsson, Anne-Marie, Metallkonsten, Signums Svenska Konsthistoria. Konsten 1915-1950, Lund 2002
Konstsmide Historia och teknik, Hellner, Brynolf, och Rooth, Sune, Stockholm 1960
Munthe, Gustaf, "M/S Kungsholm", Svenska Slöjdföreningens Tidskrift 1929
Rehnberg, Marie, Anna Petrus. Skulptör och industrikonstnär, Lund 2009