836. Lennart Rodhe

LENNART RODHE
1916-2005
Kilar
Monogramsignerad och daterad -48. Olja på duk, 46 x 33 cm.
PROVENIENS
Stockholms Auiktionsverk, hösten 2006, nr 759
UTSTÄLLD
Lennart Rodhe, Moderna Museet, Stockholm 1988, katalognr 29
Lennart Rodhe, Göteborgs Konstmuseum, 1988, katalognr 29
På våren 1947 debuterade en ny generation konstnärer med utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm. De skulle bland annat komma att representera och utveckla konkretismen i Sverige med sina nonfigurativa målningar. På utställningen kunde man möta Lennart Rodhe, Olle Bonniér, Lage Lindell, Pierre Olofsson och Karl Axel Pehrson m fl. Säkert är att de nya krafterna, den konstens nyordning som representerades av dessa unga konstnärer, var något försenad på grund av andra världskrigets dystra sexårsperiod då gränserna stängdes och influenserna från kontinenten var näst intill obefintliga.
Nu, efter kriget, ville man öppna ett fönster mot utlandet och det nya måleriet blev både intellektuellt och internationellt.
Konstkritiken döpte raskt utställarna till 1947 års män. Detta var dock en smula missvisande; dels betraktade de inte sig själva som någon grupp, dels uteslöt namnet kvinnan i sällskapet, Randi Fisher. Lennart Rodhe sade att "...grupp kallar vi oss ogärna själva för vi vill inte ha någon kotteribildning utan vill gärna att andra skall komma med."
Konkretismen, som begrepp i den nonfigurativa konsten, lanserades i Paris 1930 av Theo van Doesburg som ingick i gruppen Art Concret tillsammans med bland andra Otto G. Carlsund. Carlsund utarbetade ett antal konkreta programmålningar som skulle åskådliggöra hur gruppens manifest skulle tillämpas.
I Sverige axlades konkretismens mantel således främst av de ovan nämnda 1947 års män. Konkretismen innebar i stort att konstnärerna ville fjärma sig från "det föreställande", man ansåg att ett av naturen oberoende konstverk måste betraktas som en helt ny realitet, Réalités nouvelles, som något konkret. De önskade vidare en klar distinktion mellan abstrakt konst, som fortfarande hade anknytning till naturfragment och den konkreta som inte är beroende av naturintryck, t ex Piet Mondrians neoplasticism. Men någon form av abstraktion finns nog i varje konstskapelse. I en mandolinspelerska av Pablo Picasso kan det förvisso vara fråga om en drastisk omgruppering, men likafullt finns naturen med i form av associativa fragment.
Målningen Kilar är konkret uppbyggd av trianglar och rektanglar och inför betraktaren kan den kanske berätta något om vårt seende, om vårt behov av att ständigt kunna relatera en bild utifrån vår verklighet. Detta sker ibland inför en konkret bild, där vårt undermedvetna söker sammansmälta de olika elementen till något verkligt, till något igenkännbart. Men Kilar är i alla stycken en egen realitet och skulle kunna var en programmålning för svensk konkretism.
Sägas bör att många av våra unga konkretister ofta pendlade mellan det abstrakta och det konkreta
Konkretismen, l´art pour l´art, identifierade sig med det progressiva folkhemmets fältrop: Konsten till folket. Man utgick från att den nya konkreta konsten skulle väcka folkets intresse genom konstverk på gator och torg, tunnelbanestationer och offentliga byggnader. Det handlade om ett vitalt avantgarde i svensk konst som trots sin relativt korta levnad idag fått en närmast mytiskt status.

Utrop
SEK 300 000-400 000
33 900-45 200

Osåld

Information

Auktionsnummer 836

Droit de suite

Utrop
SEK 300 000-400 000
33 900-45 200

Osåld

Delta i auktion på Nybrogatan 32
  • Budgivning i salen
  • Budgivning på internet
  • Budgivning via inropsuppdrag
  • Livebudgivning
  • Budgivning via telefon