1076. Ljuskrona, höggustaviansk, Hagamodell

Objektsbeskrivning
LJUSKRONA, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, för sex ljus, Hagamodell, Olof Westerbergs art, brännförgylld stomme i mässing, behängd med olikslipade prismor i form av droppar, kläppar, klumpar, knappar, ovaler och stjärnor, uppsvängt krön med plym, övre ringen med ståndare och stjärnor, girlanger med klumpar, tre förgyllda kedjor med omväxlande runda och ovala öglor förbinder krönringen med ljusringen, ovala kedjeglas, löst hängade mittstång med etager, nederst med spiralvriden dekor, ljusringen med lejonmaskaroner och knappar, S-formade ljusarmar med ståndare behängd med stjärna, girlanger och kläppar, droppskålar och rak ljuspipa med repstavar och lösa manschetter, korgbotten med öppning och avslutande kjol med kläppar och pinjekotte, höjd 94, diameter 64 cm; smärre nagg och ställvis slitage, ställvisa kompletteringar

Jämför ljuskrona av Hagamodell, signerad och daterad av Olof Westerberg, visad av Lundgrens Antikvitetshandel i samband med Grand Antiques 2016, på Millesgården i Stockholm.

LITTERATUR:
Eva Dyrssen: Magiskt ljus, Stockholm 2002, sidan 43ff, jämför snarlika ljuskronor
Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 167, jämför snarlik ljuskrona i Sängkammaren på Gustav III:s paviljong på Haga

Få platser i Sverige är så intimt förknippade med Gustav III som Hagaparken vid Brunnsviken, här skapade kungen sitt eget Campagna Romana, med italienskklingande namn som Albano, Frescati och Tivoli. Redan som kronprins, under sommaren 1767, hyrde Gustav III Haga gård, och fyra år senare köpte den nyblivna kungen gården. Gustav III:s plan var ursprungligen att anlägga en mindre engelsk park vid Haga och åren 1771-1780 byggdes en enkel park med promenadvägar på Brunnsvikens tre holmar. 1785 sålde kungen Ekolsunds slott och förvärvade samma år Brahelunds gård vilket utvidgade Hagaparken mot norr till mer än den dubbla storleken.

Gustav III var själv mycket engagerad och utförde egna skisser både till parken och till byggnaderna, arkitekterna bakom området var Fredrik Magnus Piper, Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell d.y. Kungens egen paviljong, även kallat Haga lilla slott, blev en exklusiv tillflyktsort från Stockholms slott. Paviljongen uppfördes 1787-1792 med Olof Tempelman som arkitekt och Louis Masreliez som inredningsarkitekt. Här skapades en av de absoluta höjdpunkterna i den svenska konsthistorien, som än idag lockar besökare från hela världen för att uppleva den gustavianska stilens starkast lysande exempel. Det var också från Haga som kungen begav sig till Stockholm, den 16 mars 1792, för att delta i maskeradbalen på Operan, där attentatet mot Gustav III slutligen ändade hans liv den 29 mars samma år.

Inredningen av Gustav III:s paviljong blev i flera fall stilbildande, där Erik Öhrmarks sullastolar har fått en närmast ikonisk status även i modern tid. Förutom väggfast inredning, möbler och konsthantverk så har byggnadens ursprungliga ljuskronor haft en bestående popularitet och blivit synonyma med begreppet Hagakrona. I byggnaden återfinns fortfarande åtminstonde sex versioner av ljuskronan på samma tema. Förebilden för dessa hämtades från kontinentala Louis XVI ljuskronor, som i likhet med övrigt under den gustavianska eran omformades i en försvenskad variant. Ljuskronorna levererades till Haga av gross- och möbelhandlaren Carl Adolph Grevesmühl (1744-1827), vars familj flyttade till Sverige från Mecklenburg i början på 1700-talet.