1061. Ståndskåp, Jämtland, tillskrivet Sivert Hansson

Objektsbeskrivning
SIVERT HANSSON från HEDNINGSFLOKÄLEN I STRÖM (1789-ca 1860) tillskrivet, ståndskåp, s k storschskåp eller dubbelskåp, Jämtland, märkt AOD och daterat 1837, imitationsmåleri, krönet med marmorering, dörrar bemålade med blomsterknippen mot röd fond, inredning av fyra fasta hyllor varav en med skedurtag, nedre delen med två lådor, profilerad benställning med låda dekorerad med växtornamentik, nyckel finns, höjd 215, 113 x 37 cm; smärre slitage, ställvisa retuscher, insidan ommålad

LITTERATUR:
Hemslöjden nr 2, 1968, sidan 29ff, Maj Nodermann-Hedqvist artikel Den förlorade sonen i Hotagen
Maj Nodermann: Mästare och möbler - Jämtländska målare, bildhuggare, hantverkare och deras produkter, Uddevalla 1990, sidan 218, skåpet omnämnt som nummer fyra i verksförteckningen

I jämtländsk storbondemiljö, företrädesvis i Storsjöområdet, har denna typ av skåp ingått som del av döttrarnas hemgift. Skåpen kom i folkmun att kallas "storsch-skåp ", då "storscha " är jämtska för flicka. Skåp med kvinnliga ägarbeteckningar, det vill säga initialkombinationer som slutar på D för dotter, är i majoritet visar den studie av 200 skåp som Maj Nodermann redogör för i sin avhandling "Mästare och möbler ". Kvinnliga ägarbeteckningar finns på 107 av skåpen, manliga ägarbeteckningar, med initialkombinationer som slutar på S för son, finns på 38. De resterande 55 skåpen bär både kvinnlig och manlig ägarbeteckning, det vill säga dessa skåp har givits som bröllopsgåva eller markerat ett generationsskifte på gården. Funktionen skåpen hade kan sägas vara dubbel, dels förvarades föremål i skåpet, ofta det allra dyrbaraste i silver, glas, keramik och mindre dräktdelar, dels var skåpet en värdemätare, då dörrarna kunde stå öppna, så att gäster kunde få skåda härligheten inuti. Storhetsperioden för dessa skåp var mellan 1780-1850, då måleriet och snickerikonsten i Jämtland utvecklades till något helt och hållet unikt.

Ändringar
Ställvisa retuscher. Places with retouchs.