133. Handskrivet manuskript, Albert Einstein, 1922

Objektsbeskrivning
ALBERT EINSTEIN (1879-1955): Manuskript, egenhändigt skrivet, 1922, i vilket han inkorporerar en variant av den Allmänna relativitetsteorin från 1915, två blad, 20,5 x 26 cm vardera. Även med egenhändiga anteckningar av Max von Laue. (2)

Detta auktionsnummer är villkorat. Vänligen kontakta vår specialist Pierre Olbers Saint Bellies för vidare information.

Äkthetsintyg utfärdat av Mr John M. Reznikoff, President of University Archives, Westport, USA och medlem av ABAA (the Antiquarian Booksellers' Association of America), daterat 15 augusti 2017 medföljer.
Ett proveniensbrev daterat 1964 medföljer.

Manuskriptet publicerades den 21 december 1922 i den berlinbaserade kungliga preussiska vetenskapsakademien. Det är Einsteins första publicerade verk som Nobelpristagare. Han tilldelades 1921-års pris i fysik, vilket tillkännagavs hösten 1922. Manuskriptet är Einsteins kritik mot matematikern Erich Trefftz, som hävdar i ett dokument att han har hittat en statisk lösning av ekvationerna för generell relativitet för tvåpunktsmassor. Einstein påpekar dock att en sådan slutsats bygger på ett fel. Med flera matematiska ekvationer, inklusive en modifierad form av hans Allmänna relativitetsteori.

PUBLICERAT
Königlich Preußische Akademie der Wissenschaften (Berlin). Sitzungsberichte (1922): sidorna 448-449.
Princeton University Press: The Collected Papers of Albert Einstein, Volume 13: The Berlin Years: Writings & Correspondance January 1922-March 1923, nr 387, sidorna 330-331.

PROVENIENS:
Albert Einstein, 1922
Max von Laue, nobelpristagare i fysik 1914 (ägare 1922-1948)
Alexander Dingas (ägare 1948-1964)
G. Schrupf (ägare 1964, fram till 1980-talet)
Privat samling (fram till 2018)


Albert Einstein

Manuskriptet är ett svar på en artikel författad av matematikern E. Trefftz och publicerad i Annalen der Physik tidigare under 1922. Einstein konstaterar att Trefftz resonemang är felaktigt.

Vad som gör manuskriptet intressant ur ett historiskt perspektiv är att det skrivits, och i varje fall daterats den 22 november 1922. Då befinner sig Einstein på resa i Sydostasien och besöker bl.a. Singapore, Kina och Japan. Skälen till hans resa var säkert flera. Dels var han inbjuden att besöka dessa länder och föreläsa där, dels var situationen i Berlin problematisk efter mordet på den liberale utrikesministern Walter Rathenau i februari 1922. Även Einstein var utsatt för smutskastning från högerextremt håll.

Men ur ett Nobelprisperspektiv är dokumentet än mer intressant. I mitten av November 1922 nåddes Einstein av telegrammet som meddelade att han erhållit 1921 års Nobelpris i fysik - som alltså hållits inne till 1922. Einstein nämner faktiskt inte detta i några brev eller anteckningar förrän i mitten av december, dvs efter Nobeldagen 1922. Det dröjer faktiskt till januari 1923 innan han hör av sig till Nobelkommittéen och tackar för utmärkelsen! Nu hör det till saken att han faktiskt fick mer pengar för föreläsningsserie i Japan än vad Nobelpriset inbringade - dessutom hade han redan lovat bort Nobelpengarna till sin förra fru, som i skilsmässoförhandlingarna fått löfte om att få prispengarna när Einstein erhöll priset. En unik överenskommelse från en självsäker fysiker!

Manuskriptet, som resulterar i en artikel publicerad den 21 december (alltså innan Einstein varit i kontakt med Nobelkommittéen) innehåller marginalanteckningar och korrektur av fysikern och Nobelpristagaren från 1914 Max von Laue, även han en fysiker som bidragit till relativitetsteorin. Von Laue var vid tiden ledamot av Preussiska vetenskapsakademien som gav ut Annalen der Physik, han var dessutom en av de tyska vetenskapsmän som försökte förhindra högerextremt inflytande över akademierna och det tyska vetenskapssamhället.

En förutsättning för att ta emot Nobelpriset är att man håller en Nobelföreläsning. Den ständigt sysselsatte Einstein fick liksom aldrig tid till det. Till slut så kom han till den stora Göteborgsutställningen (byggd för att hylla Göteborgs 300 årsjubileum) och höll sin föreläsning (som inte fokuserade på det han fått pris för - den fotoelektriska effekten) på nöjesfältet Liseberg (!)

En intressant detalj är att när väl Einstein nämner att han fått Nobelpriset så är det i ett brev den 17 december 1922 till sina söner Hans Albert och Eduard. Han säger där att de nu blivit så rika att pappa Albert får komma och tigga pengar av dem - skämta kunde han!

Fil. Dr Olov Amelin
chef för Nobelmuseet



"Vetenskap är inget mer än en raffinering av vardagliga tankar."
Albert Einstein