2125. Karl Nordström, Stilleben

Objektsbeskrivning
KARL NORDSTRÖM
1855-1923
Blomsterstilleben 'à la japonaise'
Signerad Karl Nordström samt daterad med dedikation "Till fröken Olga Björkegren Grèz Novembre 84".
Olja på duk, 47 x 33,5 cm.
Fransktillverkad duk hos A. Paprin, Paris, original spännram
Förgylld svensk originalram

PROVENIENS
Gåva av konstnären 1884 till skådespelerskan och operasångerskan Olga Augusta Christina Björkegren (1857-1950), gift Fåhraeus, Högberga gård, Lidingö;
därefter i arv inom familjen till 2016

LITTERATUR
Claire Leray: Artistes du bout du monde à Grez sur Loing depuis 1860, "La Colonie Scandinavie", 2017, sidan 97 illustrerad i färg



Denna mästerliga målning utgör det enda kända stillebenet av Karl Nordström målat i olja under hans vistelse i Frankrike 1882-87.

Målningen kan betraktas som en slags hommage till japansk kultur och utgör det främsta kända exemplet på det japanska inflytandet i svensk konst under andra hälften av 1800-talet, i motivval såväl som i komposition. Japan var ett stängt samhälle från 1600 till 1854, då USA undertecknade ett handelsfördrag med Japan. Det japanska rikets öppnande ledde till att både öst och väst började utöva stark påverkan på varandra. En vurm för allt japanskt svepte genom Europa, på franska känd som "Japonisme" och var som störst i Frankrike under 1880- och 1890-talet. Den japanska konstens uppfattning av perspektiv skilde sig radikalt från den europeiska och kom att revolutionera den europeiska konsten. Det är knappast någon överdrift att påstå att den dramatiska utveckling europeisk konst genomgick under denna period, hade sett radikalt annorlunda ut utan insikt om japansk konst och kultur.

Nordström har i den aktuella målningen på ett raffinerat vis blandat en traditionell europeisk uppfattning om perspektiv med en österländsk. Bordets framträdande lutning och den odefinierade bakgrunden återgår på japansk uppfattning om perspektiv medan skildringen av föremålen på bordet är baserad på en traditionell europeisk perspektivuppfattning. Vasen är en s.k. Kakiemon-vas, vilka började produceras i Arita under mitten av 1600-talet och buketten är arrangerad på basis av den traditionella japanska konsten att arrangera blommor, s.k. "ikebana". Där västerländska florister i många fall lägger tyngdpunkten på det dekorativa i mängden blommor, enhetliga färger och blommornas skönhet i arrangemanget, väljer utövare av "ikebana" att i hög grad arbeta med färgkombinationer, vackra, rena linjer och det estetiska samspelet mellan vas, blommor, blad och stjälkar. Denna "korsbefruktning" i målningen av två vitt skilda kulturer skapar en stark spänning i bilden.

Målningen tillkom under Nordströms andra vistelse i Grez sommaren 1884 till våren 1886. Nordström träffade i Grez sin blivande hustru, xylografen Thekla Lindeström (1856-1937), med vilken han förlovade sig 1885 och gifte sig 1886. Mötet med henne kom att förändra hans måleri. Sixten Strömbom skriver i Konstnärsförbundets historia, Vol. I, 1945, s. 211: "Den lycka deras förening skänkte honom, kom också till uttryck i hans måleri. Sommarens idylliska pasteller och oljemålningar -med och utan fästmöns bild- stråla av ömhet och mjuk färgrikedom. Vad som tidigare i hans konst kunnat framträda med vass intensitet, har i dessa förälskelsens verk nått uttryckets lugna råga".

Målningen är dedicerad till den kända skådespelerskan och operasångerskan Olga Björkegren (1857-1950), vilken första gången besökte Grez i samband med de svenska konstnärernas omtalade jul- och nyårsfirande i Grez 1883-4. Journalisten J. Janzon (Spada), har i Svenska Pariser-konstnärer i hvardagslag, från 1913, givit en omfattande beskrivning av firandet av denna julhelg. Om Björkegrens ankomst till Grez från Paris skriver han: "Avantgardet kom på tisdagen. Det bestod av fröken Olga Björkegren och tre sångerskor, fröknarna Sundin, Jägerhorn och Erikson / Fröken Björkegren deklamerar och sjunger visor i folkton. / Alla ä´ kära i fröken Björkegren."

Dateringen på målningen, november 1884, visar att Björkegren även besökte Grez följande vinter. Björkegren gifte sig 1887 med författaren och skriftställaren Klas Fåhraeus (1863-1844). Fåhreus besökte Grez 1886 i avsikt att träffa August Strindberg som då vistades där. I kraft av sin förmögenhet kom Fåhraeus en tid att bli Nordströms mecenat.2 I likhet med Strindberg bodde Fåhraeus på Hôtel Laurent i vars trädgård Nordström målade sitt kända porträtt av Fåhraeus (Bonnierska porträttsamlingen, Nedre Manilla) (fig. 1). Nordström själv bodde på Hôtel Chevillon. I Peder Severin Krøyers kända pastell "Konstnärsfrukost i Grez", utförd våren 1884, vars motiv är hämtat från Hôtel Chevillons matsal, ses Nordström sittandes i förgrunden till vänster (Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm) (fig. 2).

Ernst Josephson var en av de många konstnärer som deltog i julfirandet i Grez 1883. Genom sitt stora intresse för musik kom Josephson och Olga Björkegren att utveckla en nära vänskap. På nyåret 1886 påbörjade Josephson i Stockholm sitt kända porträtt av henne (Malmö Museum) (fig. 3).1 Arbetet avbröts redan efter några månader i samband med konstnärens avresa till Paris och porträttet fullbordades först omkring 1890 under konstnärens sjukdomsperiod. Intressant att notera är att porträttet är utfört ovanpå en underliggande skiss till Josephsons centrala målning "Näcken". På baksidan av pannån fanns ursprungligen hans välkända målning "Gåslisa" (Prins Eugens Waldemarsudde) (fig. 4). Klas Fåhraeus lät senare klyva pannån i två delar. Ytterligare två porträtt av Björkegren är kända, bägge utförda efter hennes giftermål med Fåhraeus; ett av Richard Bergh (G. Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, Vol. II, Från Karl XV till sekelskiftet, s. 369) och ett av Hanna Pauli för hennes kända målning "Vännerna", målad 1900-1907, i vilken Ellen Key i skenet av en fotogenlampa läser högt för sina närmaste vänner (Nationalmuseum) (fig. 5, delstudie). Olga Fåhraeus är avporträtterad som den andra kvinnan i målningen sett från vänster.

Olga Björkegren gjorde under 1870- och 1880-talen en strålande scenkarriär. Hon var anställd på Nya Teatern i Stockholm 1875-1879 och på Operan 1879-1886, 1880 blev hon premiäraktris. Hon var en stor tragedienne och hennes tolkning av Sofokles Antigone ansågs förebildlig. Lady Macbeth och drottningen i Hamlet tillhörde också hennes stora roller. Hon fick beröm för sitt "klassiska" utseende, sin klangsköna röst och sitt fullständiga behärskande av tekniken. Efter sitt giftermål 1887 med Klas Fåhræus slutade hon helt att uppträda.

Klas Fåhraeus kom att skapa en av Sveriges mest betydelsefulla konstsamlingar. I avsikt att hysa denna lät han 1909-1911 uppföra Högberga Gård på Lidingö, efter ritningar av Carl Westman, som även ritat Röhsska museet i Göteborg och Stockholms rådhus. Högberga var en av mötesplatserna för den så kallade "Juntan", en grupp framstående personer inom den svenska kultureliten som träffades regelbundet, bland vars medlemmar räknades Klas och Olga Fåhraeus, Karl Otto Bonnier, Ellen Key, Georg och Hanna Pauli, Betty Hirsch, Lisen Bonnier, Nanna och Arthur Bendixon och Richard Bergh. "Juntan" finns förevigad på Hanna Paulis målning "Vännerna". Fåhraeus tillgångar var framför allt placerade i aktier och den kraftiga lågkonjunkturen på 1920-talet ledde till att han 1926 tvingades sälja Högberga Gård. Konstsamlingen såldes på exekutiv auktion. Paret Fåhraeus fick fyra barn. Den aktuella målningen är en av få målningar familjen kom att behålla.