1019. Sengustavianskt konsolbord i den egyptiska stilen

Objektsbeskrivning
JONAS FRISKS VERKSTAD (spegelfabrikör i Stockholm 1805-1824) tillskrivet, konsolbord, sengustavianskt stockholmsarbete, i den egyptiserande stilen, lunettformat, träskuren dekor och bly, förgyllt med polerad guld och slagmetall samt delvis mörkpatinerat, sargen med bård av kymation, ornament av romber och palmetter, benen helt skulpterade med egyptiska karyatidbyster, kannelyrer, avsmalnande bladhölstrade ben med lejontassar, skiva av carraramarmor, portoromarmorerad sockel med gradad platta, höjd 84, 81 x 42 cm; slitage, smärre dekorskador
LITTERATUR:
Sigurd Wallin: Möbler från svenska herremanshem, del III, Stockholm 1935, sidan 96 jämför enbent hörnkonsolbord av samma bildhuggare som konsolborden, sidan 97 väggbord, sidan 99 jardinjär
Bo Vahlne: Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797-1818, Stockholm 1988, sidan 116 jämför pelarbord i form av en tripod
Håkan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, sidan 212 jämför snarlikt konsolbord
Karl Johan - Konst, inredningar och teknik i empirens Sverige, årsbok för Statens konstmuseer 37, Stockholm 1991, se Ursula Sjöbergs artikel om Jonas Frisk, sidan 113ff, sidan 123 & 125 jämför bilder
Förlagan för konsolborden är hämtad från den antika tripod, vilken upptäcktes i Isis templet under utgrävningar av Pompeji på 1760-talet. Designen kom att få spridning till hantverkare runtom Europa genom Francesco Piranesis gravyrer. Den egyptiska Isis-kulten hade kopplat greppet om Rom under 1:a århundradet e.Kr., då man började dyrka den mäktiga fruktbarhetsgudinnan, något som fortsatte fram till 6:e århundradet. Fascinationen kring Egypten hade en lång historia i det romerska riket. Under samma period flyttades åtta obelisker från Egypten till Rom som ett uttryck för denna kult. Mot denna bakgrund utgjorde Isis-tripoden en utmärkt förlaga för den egyptiserande stilen, som gjorde sitt intåg i Europa efter Napoleons fälttåg till Egypten. Svenska konsthantverkare kom under den sengustavianska eran på ett utsökt sätt att lyckas förena ett mångtusenårigt formspråk i inhemska material.
I Röda salongen på Rosersbergs slott finns ett par konsolbord, så kallade trépieder, med träskurna bockben krönta av gripar, vilka anses vara skulpterade av Ernst Philip Thoman. Rosersbergsborden, liksom en jardinjär i Nordiska Museets samlingar, har alla uppenbart släktskap med auktionens bord, där drömmen om det faraoniska riket fått en tredimensionell gestaltning.