1039. Byråar, ett par, gustavianska, av Jonas Hultstén

Objektsbeskrivning
JONAS HULTSTÉN (ämbetsmästare i Stockholm 1773-1794/98), ett par byråar, höggustavianska stockholmsarbeten, fanerade med amarant, björk och jakaranda, graverade inläggningar med färgat vax, övre lådan med romber och fleuronger, samkomponerade fronter med fris, lagergirlang samt urna, avslutande lambrekängbeslag med guttæ, snedställda hörn med inlagda kannelyrer, sidorna med bandrosett och lagerhänge, avsmalnande ben med inlagda kannelyrer, förgyllda beslag i mässing, konverterade lås vid 1800-talets början, skivor av kalksten varav en med fragmentarisk etikett Natt och Dag Göteborg, nycklar finns, höjd 84, 76,5 x 48 cm; fanérskador och lagningar, kompletterade nyckelskyltar

PROVENIENS:
Enligt märkning adliga ätten Natt och Dag, Göteborg
LITTERATUR:
Sigurd Wallin: Möbler från svenska herremanshem, del II, Stockholm 1933, jämför intarsiadekorer på byrå av Hultstén sidan 82f
Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför byrå av Jonas Hultstén sidan 187
Lars Ljungström: Georg Haupt - Gustav III:s hovschatullmakare, Stockholm 2006, jämför Haupts byrå med intarsia av urna och festong i fronten sidan 159, jämför även varianter av samtida mästare på samma tema sidan 160f

Jonas Hultstén tillhör en av den höggustavianska epokens mest populära ebenister, vars möbler är skickligt utförda med en friskt och flyhänt intarsiadekor vars effekt ofta förhöjts av gravyrer ifyllda med rött och vitt carnubavax. Hultstén föddes 1742, precis vid rokokons inträde i de kungliga salongerna på Stockholms slott, men hans egna produktion kännetecknas av den gustavianska stilen. Hos vilken mästare Hultstén hade sin läroperiod är höljt i dunkel, dock blev han 1768 lådgesäll och fem år senare godkändes hans mästarstycke av ämbetet. Detta utfördes på Johan Hindrich Remmers verkstad med Christian Linning och Jonas Grönberg som skådemästare. Mästerstycket var ett valnötsskåp med rundade hörn och för ovanlighetens skull med glasade dörrar, nu i Nordiska Muséets ägo.

Hultsténs byråar, med sitt utsökta format, återgår på hovschatullmakaren Georg Haupts formgivning, vilken föreligger i tre mycket snarlika versioner. I Husgerådskammarens samlingar finns två exemplar och den tredje i privat ägo, signerad och daterad 1777. Frontens dekor av lagerfestong och urnan blev ett populärt tema bland Haupts samtida kollegor, i Husgerådskammarens samlingar finns varianter av såväl Gustaf Foltjern som Anders Lundelius. Sistnämnde är kanske den mästare som främst associeras med motivet, som dyker upp i flera variationer i framförallt byråar.

Rent teknisk var Hultstén en innovativ mästare och byråarna är ett typexempel på detta i sin konstruktion. Lådförstyckena är kontrafanerade för att undvika att fronterna skulle slå sig, vilket var ett återkommande problem när de organiska materialen rörde sig. Istället för utanpåliggande lådbottnar, som var limmade eller pluggade, så arbetade Hultstén med infällda bottnar, vilket gav en mer hållbar konstruktion. Den ursprungliga centrallåsfunktionen ersattes tidigt med tre separata låskistor på bägge möblerna, vilket inte är ovanligt, de fjäderbelastade snäpplåsen ansågs opraktiska och bytes ut mot låskistor med fällbar kolv.

Det är sällsynt med byråar av det nätta format som det aktuella paret representerar. Hultstén arbetade med både mindre och större format av byråar i par, vilka ibland förekommer på marknaden, framförallt som en byrå av ursprungligen ett par. Utan tvekan har många av de intarsiamöbler som figurerar på marknaden idag som stillingar, skiljts från sin pendang genom arvsskiften och bodelningar, ett öde som drabbat många slotts- och herrgårdssamlingar under framförallt 1900-talets första hälft. Ett par byråar av Hultstén är tidigare kända på Östanå slott, genom bokverket Svenska slott och herresäten, utgiven 1909: "ett par små förtjusande byråar, förnärvarande placerade i olika rum, stockholmsarbeten i Jonas Hultsténs stil". Ännu i våra dagar existerar ett par byråar av mästaren på Stjernsunds slott, dock i större format och av mer traditionell Hultstén-typ.