1021. Dubbelskåp, Jämtland, Blårosarens krets

Objektsbeskrivning
DUBBELSKÅP, s.k. storschskåp, Jämtland, Storsjöområdet, utfört i kretsen av Blårosaren, märkt BOD samt LCD 1804, krönet med marmorering i blått, dubbla dörrar med parställda rosenbuketter i rött, blått, vitt och grönt mot fond i engelskt rött och randigt listverk i vitt och brunt, runt dörrarna blad- och blomranka, insidan med fyra fasta hyllor varav en skedhylla, blåmarmorerad midja, underdel med parställda lådor med blomrankor i rött, blått, vitt och grönt mot fond i engelskt rött, nyckel finns, höjd 202, 112 x 40 cm; smärre slitage, obetydliga retuscher

LITTERATUR:
Johan Knutsson & Ulla-Karin Warberg: När färgen kom till byn - Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850, Lund 2014, sidan 65 ff
Maj Nodermann: Mästare och möbler - Jämtländska målare, bildhuggare, hantverkare och deras produkter, Uddevalla 1990, sidan 97 & 275, jämför snarlika måleri sidan 97
Sigurd Erixon: Möbler och heminredning i svenska bygder, del I, Stockholm 1925, om dubbelskåpen som form LII ff

Skåpet har många karaktärsdrag som påminner om den s.k. Blårosarens måleri. En målare som ännu inte har identifierats och heller inte inringats geografiskt, då hans alster är spridda. I Maj Nodermanns gedigna inventering av målare i Jämtland finns Blårosaren representerad med 8 skåp daterade mellan 1805-1835. Auktionens dubbbelskåp är ett verk av någon i kretsen av Blårosaren, då måleriet till mångt och mycket följer Blårosarens schema men är till karaktären något mindre sirligt utfört. Likaså skiljer sig sättet att utföra bokstäver och siffror från Blårosarens.
I jämtländsk storbondemiljö, företrädelsevis i Storsjöområdet, har denna typ av skåp ingått som en del av döttrarnas hemgift. Skåpen kom i folkmun att kallas "storsch-skåp", då "storscha" är jämtska för flicka. Funktionen skåpen hade kan sägas vara dubbel, dels förvarades föremål i skåpet, ofta det allra dyrbaraste i silver, glas, keramik och mindre dräktdelar, dels var skåpet en värdemätare, då dörrarna kunde stå öppna, så att gäster kunde få skåda härligheten inuti. Storhetsperioden för dessa skåp var mellan 1780-1850, då måleriet och snickerikonsten i Jämtland utvecklades till något helt och hållet unikt.
Skåp med kvinnliga ägarbeteckningar, det vill säga initialkombinationer som slutar på D för dotter, är i majoritet visar den studie av 200 skåp som Maj Nodermann redogör för i sin avhandling Mästare och möbler. Kvinnliga ägarbeteckningar finns på 107 av skåpen, manliga ägarbeteckningar, med initialkombinationer som slutar på S för son, finns på 38. De resterande 55 skåpen bär både kvinnlig och manlig ägarbeteckning och dessa skåp har givits som bröllopsgåva eller markerat ett generationsskifte på gården.

Exportförbud

Ändringar