1010. Ampel, S:t Petersburg, tillskriven Schreiber

Objektsbeskrivning
ANDREI SCHREIBER (bronsgjutare i S:t Petersburg 1777-1843) tillskriven, ampel, högklassigt arbete, S:t Petersburg, Alexander I, för sju ljus, brännförgylld brons, fasettslipad skål i glas från Kejserliga glasbruket möjligen tillverkad av Karl Dreyer (verksam i S:t Petersburg omkring 1780-1822), kopplade uppsvängda ljusarmar på Bacchus maskaroner, avslutande knopp i form av bladhölstrad druvklasse, rombformade kedjor med takfäste av blad och akantusknopp, lösa manschetter, höjd 100 cm; borrad för el, mindre spricka, senare manschetter
LITTERATUR:
A.K. Lancery, Russian Porcelain, Leningrad 1968, jämför bronsmonterad och fasettslipad glaskanna i Pavlovsk palatset illustration 79
Nordén auktioner, Skandinavisk konst samt antikviteter, Stockholm 1994, katalog 16, nr 399, jämför ampel från Ryssland med snarlika kopplade ljusarmar och faunhuvuden
Igor Sychev: The Russian Chandeliers 1760-1830, S:t Petersburg 2003, jämför ljusarmar sidan 69, bild 340, sidan 105f, bild 473, 476, 488, jämför identiskt takfäste av Schreiber sidan 165, bild 786, jämför snarlik glasskål möjligen utförd av Karl Dreyer, sidan 169, bild 812
Igor Sychev: Russian Bronze, Moskva 2003, jämför identiskt takfäste på ampel av Andrei Schreiber sidan 113

Parallellt med de storslagna och påkostade amplar i brännförgylld brons fanns en exklusiv tillverkning av glasamplar i S:t Petersburg, det Kejserliga glasbruket var välkända för sina utsökta arbeten av slipat glas. Variationsrikedomen var stor och glasamplarna förekom i såväl slipat klarglas eller dekorerat opalinglas, gemensamt för alla är upphängningsanordningen med tre kedjor. Ofta är amplarna monterade för en inre ljuskälla, inte sällan förekommer ljusarmar i fantasifullt utförande i form av svanar eller som i vårt fall Bacchusmaskaroner med uppsvängda hornliknande ljusarmar.

Den fasettslipade glasskålen ansluter nära till ett exemepel i Igor Sychevs verk om ryska belysningsföremål, vilken uppges möjligen utförd av Karl Dreyer, verksam i S:t Petersburg från 1780-talet och fram till 1822. Takfästet och den avslutande knoppen ansluter till andra amplar utförda av Andrei Schreiber, vars motivkrets ofta inkluderar just ansiktsmaskaroner av mytologisk typ.