1180. Ståndskåp, Jämtland, Hagaskolan

Objektsbeskrivning
STÅNDSKÅP, s.k. storschskåp eller förlåtanskap, Jämtland, Lockne socken, Hagaverkstaden, märkt MMD År 1804, imitationsmåleri, krönet med marmorering, dörrar med draperier, centralt placerad bukett, insidan med fyra fasta hyllor varav med en skedurtag, skulpterat, förgyllt och bemålat ornament i form av fleuron i krönet, nyckel finns, höjd 216, 111 x 40 cm; slitage, smärre retuscher
PROVENIENS:
Märit Mickels Dotter, född 1790 Öster Grimnäs gift 1812 med Per Eriksson
deras son nämndeman Per Persson, Grimnäs (1825-1901) gift 1858 med Engla Kristina Persdotter (1834-1914)
deras dotter Märta Christina Persson (1859-1924) gift 1884 med Fredrik Löijdgren, Sundsvall (1858-1933)
deras dotter Ellen Löijdgren (1885-1971) gift 1911 med Gustaf Bucht, Härnösand (1884-1945)
deras son Sven Bucht, Stockholm (1914-1999)

LITTERATUR:
Maj Nodermann: Mästare och möbler - Jämtländska målare, bildhuggare, hantverkare och deras produkter, Uddevalla 1990, sidan 89 ff, jämför snarlika skåp sidan 90 & 93
Johan Knutsson & Ulla-Karin Warberg, När färgen kom till byn - Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850, Lund 2014, jämför snarlika skåp sidan 65 & 71

I jämtländsk storbondemiljö, företrädesvis i Storsjöområdet, har denna typ av skåp ingått som del av döttrarnas hemgift. Skåpen kom i folkmun att kallas "storsch-skåp", då "storscha" är jämtska för flicka. Skåp med kvinnliga ägarbeteckningar, det vill säga initialkombinationer som slutar på D för dotter, är i majoritet visar den studie av 200 skåp som Maj Nodermann redogör för i sin avhandling "Mästare och möbler". Kvinnliga ägarbeteckningar finns på 107 av skåpen, manliga ägarbeteckningar, med initialkombinationer som slutar på S för son, finns på 38. De resterande 55 skåpen bär både kvinnlig och manlig ägarbeteckning och dessa skåp har givits som bröllopsgåva eller markerat ett generationsskifte på gården. Funktionen skåpen hade kan sägas vara dubbel, dels förvarades föremål i skåpet, ofta det allra dyrbaraste i silver, glas, keramik och mindre dräktdelar, dels var skåpet en värdemätare, då dörrarna kunde stå öppna, så att gäster kunde få skåda härligheten inuti. Storhetsperioden för dessa skåp var mellan 1780-1850, då måleriet och snickerikonsten i Jämtland utvecklades till något helt och hållet unikt.
Hagaskolan bestod av Bertil Andersson (1766-1855), sonen Anders Bertilsson (1791-1864) och medhjälparen Olof Hallberg (1798-1866). De möbler som, av Maj Nodermann, attribuerats till dem är daterade mellan 1791-1854. Liksom många av de andra målande jämtarna livnärde sig Hagaskolans Bertil Andersson och Anders Bertilsson även på att måla jämtländska kyrkoinredningar, varifrån de hämtade form och uttryck till sina skåp.

Exportförbud

Ändringar