1128. Byrå, gustaviansk, av Nils Petter Stenström

Objektsbeskrivning
BYRÅ, gustavianskt stockholmsarbete, av Nils Petter Stenström (hovsnickare 1780, mästare i Stockholm 1782-1790), fanerad med amarant, björk, jakaranda och mahogny, delvis färgad, graverad dekor med inläggningar av vax, delvis förgyllda beslag, övre lådan med fält och friser, inlagd pärlstav och rombformade växtornament, beslag i form av bandfläta, samkomponerad front med fält och friser, centralt placerad medaljong med kärve, bandrosett, illusoriskt hängande Amors båge, pilkoger och fackla, draperifestonger, snedställda hörnstolpar med draperibeslag, inläggningar av romber och pärlor, sidorna med fält och friser, centralt placerad rosett, avsmalnande ben med droppbeslag, höjd 84,5, 117 x 54 cm; smärre lagningar och fanerskador, torrspricka, samtida men ej ursprunglig skiva, ett droppbeslag med skada

LITTERATUR:
Ernst Fischer: Svenska möbler i bild, Stockholm 1938, jämför snarlik byrå av Stenström sidan 186

Nils Petter Stenström gick i lära hos malmömästaren Jacob Christopher Naumann under åren 1765-1769, varefter han 1772-1773 var gesäll hos den relativt nyblivne mästaren Georg Haupt i Stockholm. Efter att ha fått avslag för sitt första mästarprov så antogs Stenström som hovsnickare 1781 och fick följande år utföra sitt mästarstycke i form av ett skrivskåp, vilket numera ingår i Nordiska Museets samlingar. Torsten Sylvén påpekar i sin bok Mästarnas Möbler, att man inte hittar hans signatur på gustavianska möbler, utöver de som ingår i de kungliga samlingarna, medan de sengustavianska generellt är signerade.

Frontens intarsiadekorer återgår på ornamentstick av den franske formgivaren Pierre Ranson (1736-1786), där Amors båge och pilkoger komponerats ihop med en dekorativ festong. De franska mönsterböckerna spreds runtom i Europa och blev snabbt en rik källa att ösa ur för ebenister såsom Stenström.