1041. Konsolbord, sengustavianskt, av Jonas Frisk

Objektsbeskrivning
KONSOLBORD, högklassigt sengustavianskt stockholmsarbete, av Jonas Frisks verkstad (spegelfabrikör i Stockholm 1805-1824), träskuren dekor och pastellage, förgylld med polerat guld och slagmetall samt delvis bronspatinerad dekor, sargen med kymation och pärlstav, samtliga ben krönta med skulpterade egytiserande lejonhuvuden tillskrivna Ernst Philip Thoman (hovbildhuggare i Stockholm 1760-1833), avsmalnande ben med fjällskuren dekor, sockel med målad portoroimitation, skiva av bleu turquin, höjd 85, 105 x 53 cm; smärre dekorskador, torrsprickor

LITTERATUR:
Karl Johan - Konst, inredningar och teknik i empirens Sverige, Stockholm 1991, text om Frisks verksamhet sidan 113-129, jämför konsolbord med lejonhuvuden sidan 123
Stockholms Auktionsverk, Klassiska, våren 2013, nr 1002, jämför snarlikt konsolbord signerat Frisk med proveniens Lambohovs herrgård

Konsolbord med sex ben är ytterst ovanligt förekommande på marknaden, säkerligen har dessa utgjort specialbeställningar från hovet eller högadeln. Våren 2013 såldes ett snarlikt bord med sex ben på Stockholms Auktionsverk, detta bord hade enligt uppgift tillhört Gustav III:s syster, prinsessans Sophia Albertina , och tillföll enligt testamente grevinnan Amalia von Holst, gift med greve James Henry Sinclair. Till skillnad från det tidigare konsolbordet är auktionens bord nättare i formatet och med en exklusiv skiva i bleu turquin. Sannolikt har hovbildhuggaren Ernst Philip Thoman, som anlitades av Frisk för betydande arbeten, skulpterat de egyptiserande lejonhuvuden som kröner de fjällskurna benen. De egyptiska dekorelementen var vanliga i kungliga miljöer under Karl XIII:s epok, under 1800-talets första decennier, och har klara beröringspunkter med kejsar Napoleons egyptiska fälttåg under 1700-talets slut.

Exportförbud

Ändringar