1001. Ljuskrona, sengustavianskt stockholmsarbete

Objektsbeskrivning
LJUSKRONA, sengustavianskt stockholmsarbete, för sex ljus, brännförgylld stomme i mässing, behängd med fasettslipade prismor i form av droppar, ovaler, piggar och romboider, krönande plym, krönplatta i turkosfärgat glas, bågar mellan dragarna, kronringen med obelisker krönta av månskäror à la manière turque, ljusarmar i form av siffran fem, sannolikt originalskål i blågrönt glas med sparljus, höjd 96 cm; slitage, smärre nagg och kompletteringar, övre glas med spricka, obelisker delvis med skador
PROVENIENS:
Inköpt av den nuvarande ägarens mor på 1930-talet i Stockholm
Intresset för främmande länders kulturer och konsthantverk tog rejäl fart under 1700-talets andra hälft, genom utgrävningar och erövringståg till Italien och Egypten. I det Osmanska riket arbetade medlemmar ur familjen von Celsing för att stärka banden med det mäktiga riket, som historiskt varit en bundsförvant under karolinsk tid. Under 1700-talets slut och 1800-talets början kom olika kulturer att färga såväl arkitektur som konsthantverk, det kineserande, egyptiska och inte minst det turkiska. Ute på Haga lät Gustav III uppföra den turkiska kiosken efter Fredrik Magnus Pipers ritningar, som kröntes av en månskära, allt inspirerat av William Chambers moské i Kew Gardens. Mot denna kontext är det intressant att se en svensk sengustaviansk ljuskrona som är så tydligt inspirerad à la manière turque. I Paris framställdes högklassiga föremål med den turkiska månskäran i brännförgylld brons, som dekorationer till slottet Fontainebleau.