2157. Ivan Aguéli, Gotländskt landskap

Objektsbeskrivning
IVAN AGUÉLI
1869-1917
Gotländskt landskap
Signerad A-li. Olja på pannå av papp, 36 x 92 cm.
Utförd 1892
Jämför med Prins Eugens Waldemarsuddes målning "Gotländskt landskap" och med målningen "Motiv från Visby" i samlingarna på Moderna Museet
PROVENIENS
Fru Mimmi Jernberg, Falun
Åmells konsthandel, Stockholm
Svensk privatsamling
UTSTÄLLD
Aguéli-utställningen, Nationalmuseum, Stockholm 1939, katalognr 211
Aguéli-utställningen, Västerås konstförening, Västerås 1961
LITTERATUR
Axel Gauffin: Ivan Aguéli, del II, SAK 1940, nr 58 i verkförteckningen på sidan 308, jämför svartvita bilder på sidorna 86 och 87 i del I
.
.
Ivan Aguéli föddes i Sala men kom att tillbringa större delen av sitt liv utomlands - Europa och Nordafrika lockade den rastlöse resenären. Han tecknade mycket som barn och bestämde sig för att bli konstnär under en gotlandsvistelse 1889. Våren 1890 reste han för första gången till Paris för att studera och sökte där upp Émile Bernard som undervisade i teorierna bakom den nyfunna syntetismen. Aguéli vistades i Stockholm under en kortare tid 1891 men återvände snart till Paris där han försörjde sig som skribent samtidigt som han studerade religion, orientaliska språk och orientalisk konst.
.
Redan de tidiga verken av Aguéli kännetecknas av en genomtänkt bilduppbyggnad där valören dominerar formen. Han var en känslomänniska och tänkare som intimt förband konst och religion med varandra. Det var endast det som han ansåg vara äkta som hade betydelse för honom och han sökte ständigt musiken eller harmonin i tillvaron. Aguéli var som mest intim i sina landskapsskildringar, menade Gunnar Ekelöf som gav dem följande tolkning: "I landskapen är han kanske intimast, de må vara hur monumentala som helst. Det förefaller mig som om han i dem kände sig mera fri från den åtrå och den samtidiga antipati som människan väcker hos honom". Han levde en stor del av livet som en fattig bohem och påverkades starkt av anarkistiska och teosofiska strömningar.
.
Mystikern Aguéli hade från tidiga år starka upplevelser av det gotländska landskapet som han ofta återvände till. Men då han ofta var på resande fot återfinns i hans produktion landskap från såväl Frankrike, Indien, Egypten som Spanien. Landskapen är poetiska och meditativa återgivanden av hans upplevelser inför de storslagna motiven med jord och himmel. Hans måleriska landskap är självklara och rena och målade ur konstnärens inre. Den mångsidige Aguéli målade endast under två perioder av sitt liv; dels under ungdomsåren 1889-95 och dels mellan 1911 och 1917, som på grund av den tragiska tågolyckan kom att bli hans sista.
.
Aguéli vistades på sensommaren och hösten 1892 åter på sitt älskade Gotland. Han kom där att utföra flera finstämda landskapsbilder, däribland den aktuella målningen Gotländskt landskap. Målningen är hållen i mustiga färger, vegetationen skapas av djupa blåa och gröna plan, skarpa skuggor i mörkviolett, himmelen går från kalla och varma toner av gult till blågrönt.

Ändringar
Kommer att ingå i Mikael Nahléns verkförteckning över Ivan Aguéli
Gotland: ialo 145