1082. Drottning Lovisa Ulrikas bonheur du jour

Objektsbeskrivning
DROTTNING LOVISA ULRIKAS BONHEUR DU JOUR, stockholmsarbete i rokoko, tillskriven Israel Millman (mästare i Stockholm 1758-1786), fanerad med amarant, mullbärsträ, plommon, rötat fruktträ, valnöt m.fl., beslag i förgylld mässing, låskista i mässing, underredet med utfällbart ben som stöd för skrivskiva, front och sidor med lådor och ljusbrickor, överst med inredning under lock, genombruten lövsågad gallerkant à la grecque, brännstämplad LV under drottningkrona (drottning Lovisa Ulrika) samt Kr DH under kunglig krona (Kronan Drottning Holm), lådbottnarna med bläckpåskrifter Kiöpt i Fru J.F. Wall Antiqvitetsaffär på Drottninggatan Stockholm 28 Augusti 1841 samt inskription Ingeborg Bonde af Mamma 1868, höjd 92,5, 57,5 x 34,5 cm; smärre skador
PROVENIENS
Drottning Lovisa Ulrikas privata egendom, Drottningholms slott, Stockholm
Genom inlösen 1777 sonen kung Gustav III till Kronan
Utrangerad ur samlingarna under 1800-talets första hälft
Inköpt 28 augusti 1841 från Johanna Fredrika Walls Antikvitetshandel, Stockholm
Överhovmästarinnan grevinnan Wilhelmina Sofia Charlotta Lewenhaupt g.m. greve Carl Jedvard Bonde af Björnö
Eriksbergs slott, Stora Malms socken, Södermanlands län
Gåva 1868 i samband med dottern Ingeborg Wilhelmina Bondes giftemål med friherre Carl Gustaf Åkerhielm af Margretelund
Ökna herrgård, Floda socken, Södermanlands län
deras dotter Helena Ingeborg Wilhelmina Charlotta Åkerhielm af Margretelund g.m. greve Carl Axel Polykarpus Cronhielm af Hakunge
deras dotter Ingeborg Ewa Maud Charlotta Agriconia Cronhielm af Hakunge g.m. Curt Erik Ludwig Törneros
genom köp privat samling
Gunvor och Arne Johnsons samling, Stockholm
LITTERATUR
Marshall Lagerquist: Rokokomöbler - signerade av ebenister och schatullmakare i Stockholm, Stockholm 1949, jämför salongsbord av Israel Millman i Nordiska Museets samlingar, illustration 114 & 115, text sidan 86f
Sigurd Wallin: Grönsö - hemmet i ett stort uppländskt herrgårdshus, Stockholm 1952, jämför sybord av mahogny med gallerkant, text sidan 95, bild 391
Thomas Chippendale: The Gentleman & Cabinet-Maker´s Director, New York 1966, jämför planscher med kineserande möbler
Åke Setterwall, Stig Fogelmarck och Bo Gyllensvärd: Kina slott på Drottningholm, Malmö 1972, jämför sybord med à la greque kant, sidan 274, E183
Bo Vahlne, red.: Möbelhistoria på Gripsholm, Stockholm 1987, jämför sybord sidan 136f
Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför avbildat damarbetsbord signerat Lorentz Nordin sidan 287, jämför anteckning på en låda till ett sybord utfört av Georg Haupt från samma antikvitetshandel 1842, sidan 165
Göran Alm, red.: Kina slott, Stockholm 2002, text angående möbler av Israel Millman på Kina slott sidan 244f, jämför även Lovisa Ulrikas ägarstämpel sidan 246
Bo Vahlne: Frihetstidens inredningar på Stockholms Slott - Om bekvämlighetens och skönhetens nivåer, Stockholm 2012, angående Israel Millmans arbeten vid inredningen av Stockholms slott, sidan 327, 332f, 336 samt 407f
Prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen anlände 1744 till Sverige, som blivande kronprinsessa och gemål till Adolf Fredrik, hon blev 1751 drottning av Sverige. Lovisa Ulrika kom att vitalisera det svenska hovet, som fortfarande var präglat av den karolinska tiden, med sina intellektuella och kulturella intressen. Bröllopet mellan Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika ägde rum den 28-31 augusti 1744 på Drottningholms slott och anses vara en av de mest påkostade festligheterna i slottets historia. Några dagar efter kronprinsparets biläger överlämnade kung Fredrik I lustslottet Drottningholm som bröllopsgåva till Lovisa Ulrika, att förfoga över enligt eget gottfinnande. Den 24-åriga kronprinsessan hade under sin ungdom fått en klassisk utbildning inom filosofi, litteratur och de sköna konsterna, vilka skulle bli hennes stora insatser i landet, jämte försöken att stärka den svaga kungamakten.
Med Lovisa Ulrika kom också den franska rokokon att introduceras på bred front i Sverige, genom slutförandet av Stockholms slott hade Carl Hårleman och Carl Gustaf Tessin engagerat franska konstnärer och hantverkare att arbeta med inredningen av den nya kungaborgen. Slottsbyggnadsprojektet blev i många stycken avgörande för framväxten av en ny inhemsk generation konsthantverkare och konstnärer, vilka snabbt kunde tillgodogöra sig den nya stilen. Drotttningen kom även att köpa in stora mängder konst, litteratur och möbler från utlandet, till de kungliga slottens försköning, det var av ytterst vikt att visa upp ett land som kunde mäta sig i jämförelse med de utländska hoven. Genom Bo Vahlnes utmärkta arbete Frihetstidens inredningar på Stockholms slott, har vi fått en förståelse för omfattningen av de arbeten som företogs vid slottet i Stockholm. Ute på Drottningholm styrde och ställde som bekant Lovisa Ulrika enligt eget tycke och smak, det var också här som några av den svenska rokokons främsta skapelser utfördes. Hovintendenten Carl Hårleman respektive Jean Erik Rehn ritade Naturalie-, Mynt- och medaljkabinettet, Biblioteket och inte minst det utsökta Kina slott på Drottningholm, utformat av Carl Fredrik Adelcrantz.
På Drottningholm finns också flera av 1700-talets mest spektakulära möbler, där Lovisa Ulrika skrivbord, utfört av Georg Haupt som mästarstycke 1770, tillhör ett av de mest kända. Ämbetsmästarna Nils Dahlin och Lorentz Nordin två av de flitigast anlitade snickarna av Lovisa Ulrika under rokokon, på Drottningholm återfanns flera betydande möbler från deras verkstäder. Nordin tillverkade också damarbetsbord, liknande den bonheur du jour, som Israel Millman utförde åt drottningen. Redan under senbarocken var fadern, Johan Millman slottssnickare på Drottningholm, en tjänst som sonen tog över under Lovisa Ulrikas tid. Israel Millmans verksamhet är i mångt och mycket höljd i dunkel. Han föddes 1723 och lärde hos Lorens Ekman, dock vet man att han 1756 besökte London, vilket är ytterst intressant i sammanhanget. Millman blev ämbetsmästare den 22 juni 1758 och var verksam fram till sin död 1786, av hans 22 läringar blev 15 gesäller. Han engagerades inför kronprinsparets bosättning på Stockholms slott 1766, ett uppdrag som delades av Christian Linning, Israel Millman och Lorentz Nordin. Antalet kända arbeten av Israel Millman är ytterst begränsat och Lovisa Ulrikas bonheur du jour får räknas till ett av de unika arbeten som han utfört för kunglig beställare.
Tack vare tekniska detaljer på den lilla möbeln som bär Lovisa Ulrikas ägarmonogram, kan vi med stor sannolikhet ange Israel Millman som mästare. Utöver det faktum att Millman var verksam som slottssnickare på Drottningholm, så besatt han unika kunskaper som få av hans samtida kollegor gjorde. Den utsökta genombrutna kanten på sekretären är tillverkad av krysslimmat trä, som lövsågats till ett mönster à la grecque. Detta hantverk hade sitt ursprung i möbelsnickaren Thomas Chippendales engelska möbler, där denna teknik gav nya möjligheter att göra hållbara och samtidigt intrikata mönster i tunna träkonstruktioner. Millman hade tagit till sig denna teknik och tillverkade flera möbler med lövsågat kryssfaner för de kungliga slotten, vilka finns bevarade i Nordiska Museets samlingar, på Grönsöö och i Gripsholms slott. Det är också Millman som är mästaren bakom flera av de möbler à la chinoise, för Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik, som finns i samlingarna på Kina slott. Avslutningsvis är materialvalet i möbelns fanér intressant; rötat fruktträ och mullbärsträ, det faktum att Lovisa Ulrika under 1750-talet anlade en mullbärsträdsodling på Drottningholmsmalmen stärker anknytningen till slottet. Sannolikt är de två ovanliga träslagen hämtade direkt från Drottningholms omgivning.

Exportförbud

Ändringar