1043. Konsolbord, ett par, högklassiga sengustavianska

Objektsbeskrivning
KONSOLBORD, ett par, högklassiga sengustavianska stockholmsarbeten, tillskrivna Jonas Frisks verkstad (spegelfabrikör i Stockholm 1805-1824), i den egyptiserande stilen, lunettformade, träskuren dekor med inslag av pastellage, förgyllda med polerat guld och slagmetall samt mörkpatinerade detaljer, socklar av trä imitationsmålade i carrara och marmo nero, sargen med dekor av akantus, pärlstav och fjällornamentik, benen helt skulpterade med egyptiska karyatidbyster, à la grecque-bård, samt avsmalnande bladhölstrade och kannelerade bockben, tillskrivna Ernst Philip Thoman (hovbildhuggare i Stockholm 1760-1833), skivor av carraramarmor, höjd 85, 80,5 x 40 cm
LITTERATUR
Sigurd Wallin: Möbler från svenska herremanshem, del III, Stockholm 1935, jämför enbent hörnkonsolbord av samma bildhuggare som konsolborden, sidan 96, väggbord sidan 97, samt jardinjär sidan 99
Håkan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, jämför snarlikt konsolbord sidan 212
Karl Johan - Konst, inredningar och teknik i empirens Sverige, årsbok för Statens konstmuseer 37, Stockholm 1991, se Ursula Sjöbergs artikel om Jonas Frisk, sidan 113ff, jämför bilder sidan 123 & 125
Ursula Sjöberg, red.: Rosersbergs slott, Stockholm 2005, jämför konsolbord i Röda salongen sidan 180, samt egyptiserande huvuden tillskrivna Thoman, sidan 183
Förlagan för konsolborden är hämtad från den antika tripod, vilken upptäcktes i Isis templet under utgrävningar av Pompeji på 1760-talet, designen kom att få spridning till hantverkare runtom Europa genom Francesco Piranesis gravyrer. Den egyptiska Isis kulten hade kopplat greppet om Rom under 1:a århundradet e.Kr., då man började dyrka den mäktiga fruktbarhetsgudinnan, något som fortsatte fram till 6:e århundradet. Fascinationen kring Egypten hade en lång historia i det romerska riket, under samma period flyttades åtta obelisker från Egypten till Rom, som ett uttryck för denna kult. Mot denna bakgrund utgjorde Isis tripoden en utmärkt förlaga för den egyptiserande stilen, som gjorde sitt intåg i Europa efter Napoleons fälttåg till Egypten. Svenska konsthantverkare kom under den sengustavianska eran på ett utsökt sätt att lyckas förena ett mångtusenårigt formspråk i inhemska material.
I Röda salongen på Rosersbergs slott finns ett par konsolbord, så kallade trépieder, med träskurna bockben krönta av gripar, vilka anses vara skulpterade av Ernst Philip Thoman. Rosersbergsborden, liksom en jardinjär i Nordiska Museets samlingar, har alla uppenbart släktskap med auktionens bord, där drömmen om det faraoniska riket fått en tredimensionell gestaltning.

Exportförbud

Ändringar