1001. Spegel, sengustaviansk, av Jonas Frisk

Objektsbeskrivning
SPEGEL, sengustavianskt stockholmsarbete, av Jonas Frisk (spegelfabrikör i Stockholm 1805-1824), delvis träskuren dekor och pastellage, förgylld med polerat guld och slagmetall samt delvis bronspatinerad dekor, över- och understycke med infattade gouacher med pompejanska motiv i Louis Masreliez krets, dekor av akantus, konsoler, kymation och pärlstav, kvicksilverfolierade originalglas, ramen märkt med rödkrita 39 samt uppgifter om ägare, 201,5 x 96,5 cm; smärre dekorskador
Med påskrift på baksidan: Från Lambohof, sannolikt tillhörande prinsessan Sofia Albertina. Spegel och bord med marmorskiva tillföll enligt testamente av grevinnan Amalia Sinclair f. von Holst, 1921 hennes systerson envoyén Erik Palmstierna.
PROVENIENS: Enligt uppgift prinsessan Sophia Albertina av Sverige
Lambohovs herrgård, Slaka socken, Östergötlands län
greve James Henry Sinclair g.m. Amalia von Holst
genom arv systersonen envoyén friherre Erik Palmstierna, London
LITTERATUR: Albin Roosval, red.: Svenska hem i ord och bild, Stockholm 1922, spegeln avbildad i envoyén friherre Erik Palmstierna hem, Svenska beskickningshuset, London, sidan 93
Karl Johan - Konst, inredningar och teknik i empirens Sverige, årsbok för Statens konstmuseer 37, Stockholm 1991, se Ursula Sjöbergs artikel om Jonas Frisk, sidan 113ff
Greve James Henry Sinclair förvärvade 1856 Lambohovs herrgård, tillsammans med sin maka Amalia von Holst. Paret var barnlösa och testamenterade bort sin kvarlåtenskap till släktingar, där herrgården tillföll Fredrik Cederbaum, medan spegeln och konsolbordet ärvdes av systersonen Erik Palmstierna. Sinclair var sonson till riksrådet Fredrik Carl Sinclair, som 1749 förvärvade Lambohov och lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden. Riksrådet Sinclair stod högt i gunst hos Gustav III och hans dotter Catharina Sofia var hovfröken hos prinsessan Sophia Albertina, sambandet mellan föremålen och prinsessan saknar således inte helt grund.

Exportförbud

Ändringar