150. Ola Billgren, Parklandskap I

Droit de suite

Objektsbeskrivning
OLA BILLGREN
1940-2001
Parklandskap I
Signerad och daterad Ola Billgren -93. Olja på duk, 124,5 x 145 cm.
PROVENIENS
Galerie Nordenhake, Berlin/Stockholm
Bukowski Auktioner, Moderna + Contemporary & Design, hösten 2006, katalognr 552
"I januari -95 hade Billgren en utställning i Stockholm som var suggestivt iscensatt och som han kallade för Studier i rött. Visningen ägde rum på Moderna Dansteatern, i ett stort öppet rum som i vanliga fall är teaterns scen, och där golvet nu var täckt av svart gummiduk. Också taket och salongens bänkrader låg i mörker, men från de tre vita väggarna runt scenen lyste de upphängda målningarna desto mer intensivt: en ensemble av nio dukar, de flesta i stort format och alla med en mättat kadiumröd klangbotten.
Färgprakten var storslagen. Och om det i bruket av rött fanns ett inslag av måttlöshet, så resulterade det ändå minst av allt i några braskande effekter. Måleriskt var det hela tvärtom ytterst raffinerat och liksom utfört med ett smekande legato. Liksom så många gånger tidigare hos Ola Billgren var också dessa målningar gjorda med foton som förlagor. Ofta var motivet visserligen svårt att uppfatta, kunde verka halvt utsuddat - eller kanske ännu inte helt framkallat. Tydligare och starkare än figurationen framträdde i varje fall färgen själv - en blossande rodnad som kändes både tilldragande och en smula aggressiv.
Rött är förstås på det hela taget en färg med starkt uttrycksvärde. Vi förknippar den med något blodfullt eller eldigt, med värme och intimitet. Ett brett register av förställningar väcks till liv - och så även färgen i Billgrens målningar. Att dukarna badar i ett rosigt sken kan väcka lustkänslor, men kan också få motiven att verka på ett särskilt sätt sårbara. Någon entydig signal är det minst av allt fråga om. Under några år på 90-talet var Billgrens palett nästan helt begränsad till ett antal kadiumröda valörer. Men i all sin massverkan framstår det röda ändå som resonansbotten för ett högst mångstämmigt sammanhang."
Douglas Feuk i Ola Billgren - Måleri Paintings