Swedish Modern

Designhistorikern Christian Björk berättar om denna intressanta och internationellt uppmärksammade period i svensk möbelhistoria.

Moderna

Vid 1900-talets mitt hade formgivning och konsthantverk från Sverige hamnat i omvärldens blickfång. Sedan 1910-talet hade den moderna formrörelsen arbetat för en modern och funktionell form. Form­givare skulle ut i industrin och formen skulle bli vackrare. Funktionalismen fick ett stort publikt genombrott under Stockholmsutställningen 1930. Den sakliga, fyrkantiga och avskalade funktionalistiska stilen blev dock kortvarig. Idéerna om hemmet som "en maskin att bo i" kritiserades redan under 1930-talet. Kritikerna ansåg att enkla, standardiserade och rationella inredningar i avskalade hem gjorde invånaren alltför likriktad.

Begreppet Swedish Modern etablerades snabbt en omtolkning av det moderna och användes vid lansering av svensk formgivning under världsutställningen i New York 1939: Swedish Modern – A Movement Towards Sanity in Design. I grunden fanns traditionella borgerliga värden om hemtrevnad, bekvämlighet och hantverk. Med den nya stilen Swedish Modern ersattes den tidiga och fyrkantiga funktionalismen med ett friare och mer konstnärligt präglat ideal. Med en omsorgsfull kombination av organiska former, varma naturmaterial och stormönstrade kretonger samt mattor i varma färger förenades både modernitet, hantverkhistoria och tradition.
Bakgrunden fanns i Josef Frank, som emigrerade från Österrike till Sverige och som från 1932 började formge för Estrid Ericssons Svenskt Tenn. Franks inredningsideal utgick från mer traditionella former och möbleringsideal i borgerlighetens och sekelskiftets Wien.

I Finland hade Alvar Aalto lanserat mjuka och modernistiska former inspirerade av den nordiska naturen. Inspirationen till en mer hantverksinriktad produktion hämtades från Danmark som inte haft samma fokus på serieproduktion, bruksvaror och tankar om vackrare vardagsvaror, utan istället inriktat sin produktion på hantverk och årliga uppmärksammade utställningar med hantverksmässiga och exklusiva ­möbler.

Det var inte bara Josef Frank, firma Svensk Tenn eller GA Berg – upphovsmannen till begreppet Swedish Modern – som satte Swedish Modern på den internationellt kartan. En rad svenska inredare och arkitekter inspirerades av denna mjukare, ombonade och hantverksinriktade nytolkningen av funktionalismen. Carl-Axel Acking, Carl Cederholm, Greta Magnusson Grossman, David Rosén, Elias Svedberg, Kerstin Hörlin Holmqvist samt företag som NK, Bergboms, Ateljé Lyktan och ASEA lanserade de nya inredningsidealen.

Swedish Modern gjorde den svenska formen vida känd. Denna andra generationens "funktionalister" bejakade både hantverk, tradition och historia. Swedish Modern signal­erade därmed både status, anspråkslös och finkänslig medvetenhet ända fram till 1960-talet. När Swedish Modern ställdes ut internationellt blev det både ett modernt och uppskattat alternativ till den ofta extravaganta stil som präglade perioden för övrigt. I USA och Europa arran­gerades framgångsrika utställningar med svensk formgivning. På så sätt blev keramik från Gustavsberg, konstglas från Kosta och Orrefors, mattor från Märta Måås Fjetterström och möbler från Nordiska Kompaniet eller Bruno Matthsson snabbt den trendkänsliga konsumentens mest åtråvärda objekt.

Efter succén med Swedish Grace under 1920-talet fick Sverige vid 1930-talets slut – under begreppet Swedish Modern – ett andra internationellt genombrott. Flera trendsättande tidskrifter och företag, både i Sverige och i USA, lanserade den moderna svenska inredningsstilen. Framgången blev så omfattande att flera amerikanska varuhus marknadsförde inredningskonceptet och skyltade med Swedish Modern, utan att en enda produkt var formgiven eller tillverkad i Sverige.

Christian Björk, Designhistoriker och författare

Exempel på Swedish Modern på Moderna hösten 2014

Nr 137 Elias Svedberg, fåtölj, NK

Nr 140 Carl Cederholm, fåtölj med fotpall, Stil & Form

Nr 147 Elias Svedberg, fåtöljer, I par, NK 1942

Nr 176 Kerstin Hörlin-Holmqvist, "Stora Eva"

Nr 181 Folke Jansson, "Orion", soffa

Nr 184 Hans Asplund, karmstol, NK 1955

Nr 192 Arne Norell, "tummen", fåtölj