Sällsynt ryttarskulptur på Klassiska

En ryttarskulptur från 1600-talets andra hälft föreställande Gustaf II Adolf kommer att säljas på vårens Klassiska auktion.

Ryttarskulptur av Gustav II Adolf

När Gustav Adolfsdagen, den 6 november, infaller skyltar många av våra konditorier med Gustav Adolfsbakelser och vi låter oss väl smaka. Frågan är hur många av oss som tänker på att de symboliserar minnet av årsdagen då den svenske kungen Gustav II Adolf (1594-1632) stupade på slagfältet i Lützen. Han betraktades som en av sin tids största härförare, omgiven av en lysande krets av officerare, och protestantismens beskyddare i Trettioåriga kriget.

Under Gustav II Adolfs tid som regent (1611–32) omdanades och utvecklades den svenska statsapparaten och tillsammans med rikskanslern greve Axel Oxenstierna grundlade han den moderna svenska staten. Under deras era grundlades inte mindre än femton nya städer i Sverige, huvudsakligen i Norrland och Finland, men även Göteborg som fick sina stadsprivilegier 1621.

När Gustav Adolf som sjuttonåring kröntes var Sverige ett fattigt land med en svag armé som låg i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Kungen kom att omvandla den svenska armén till en av Europas mest vältränade, moderna och fruktade arméer. Gustav II Adolf besegrade Ryssland och Polen och med danskarna slöt han fred, men beslöt att gå med i Trettioåriga kriget på den protestantiska sidan mot den tysk-romerske kejsarens katolska arméer. Protestantismen var i fara i och med att katolicismen och den tysk-romerska kejsaren blivit allt mer dominerande i Europa, vilket inte bara innebar ett hot mot religions­friheten, utan även mot de protestantiska staterna.

Gustav II Adolf vann vida berömmelse på slagfältet, inte minst efter slaget vid Breitenfeld 1631, och gick under namnet "Lejonet från Norden" i den samtida krigspropagandan. Inte långt från Breitenfeld mötte kungen sitt öde den 6 november 1632 i slaget vid Lützen.

I sorgetåget hem till Sverige fanns en gåva till kungen med, som givits av de protestantiska borgarna i Augsburg den 24 april 1632 som tack för att Gustav II Adolf tågade in i staden och bröt den katolska dominansen som rått, trots att katolikerna var i minoritet. Skåpet som idag går att beskåda på Museum Gustavianum går under namnet det "Augsburgska konstskåpet" eller "Hainhofers konstskåp" och är att betrakta som en världsunik möbel.

Ingen svensk regent har blivit så flitigt avbildad som Gustav II Adolf. Otaliga är de oljemålningar, handteckningar, gravyrer, medaljer, mynt och vaxreliefer där vi möter honom ansikte mot ansikte. Även skulptur i olika material som silver, brons och trä har fått göra honom rättvisa. Reser man genom Tyskland är de officiella minnes­märkena många där hans namn nämns, ibland som fiende, ibland som protestanternas härförare och en hjälte. Minsta tyska stadsmuseum har något föremål med anknytning till Gustav II Adolf.

Gustav II Adolf till häst hör dock till sällsyntheterna när det gäller de skulpturala porträtten. Det är därför mycket hedrande för Stockholms Auktionsverk att denna vår ha fått förtroendet att på Klassiska auktionen sälja en snidad och bemålad ryttarskulptur föreställande "Lejonet från Norden".

Den mycket välskurna och rara skulpturen har ingått i grosshandlare John E. Arfwedsons kända samling av Gustav II Adolf minnen, där tillskriven skulptören Georg Schweigger, vidare genom försäljning på auktion i Stockholm 1882, i brukspatron Knut Michaelssons samling, Stockholm, för att åter förvärvas av ätten Arfwedson på auktionen efter Michaelsson i Stockholm 1916. Därefter har skulpturen gått i arv inom familjen.

Nr 2594 Ryttarskulptur

För mer information om ryttarskulpturen kontakta vår expert:

Ulla-Karin Warberg
tel: 08-453 67 85
ulla-karin.warberg@auktionsverket.se